Smarta plåster hjälper oss att hålla koll
2019-01-18
Snart kommer en ny typ av smarta plåster ut på marknaden. De är tillverkade av mjuk töjbar kretskortsteknik och kan mäta viktiga kroppsfunktioner som trådlöst förs över till en smartphone. Forskarna hoppas att plåstren kan användas inom vård och idrott.
I ett nytt europeiskt forskningsprojekt samarbetar åtta samarbetspartners med att ta fram en ny teknik för töjbara elektroniska plåster. En grupp forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet leder projektet.
Klas Hjort, professor i materialvetenskap och projektets koordinator, förklarar hur plåstret är konstruerat.
– De smarta plåstren är utvecklade av en kretskortteknik där små moduler av vanliga elektronikkomponenter är monterade i ett mjukt gummimaterial och sammankopplade med ledarbanor av flytande legering. Plåstren kan mäta viktiga kroppsfunktioner och trådlöst samla informationen till en smartphone med en säker, snabb och strömsnål överföring via fettvävnaden i vår kropp, förklarar han. I stället för att skicka signaler ut i luften med en antenn riktar vi den in mot kroppen. På så sätt minskas strömmen som behövs för kommunikation och det går inte att lyssna av informationen utan att komma i direkt kontakt med personens hud.
Eftersom de smarta plåstren är mjuka och tunna är de bekvämare än de trådlösa produkter som finns på marknaden idag och tillverkarnas förhoppning är att plåstret i framtiden ska fungera som ett bekvämt, säkert och diskret stödsystem som kan användas hela tiden oavsett vad du gör, exempelvis åker skidor, bastar eller tar en dusch.
– Det liknar dagens tekniska hjälpmedel som man spänner fast på kroppen (som en klocka eller ett band runt bröstkorgen), berättar Klas men betonar att de inte ska ses som en ersättare till dagens aktivitetsarmband utan som ett komplement. Se det som motsvarigheten till om du väljer att ha kontaktlinser eller glasögon.
Forskarna planerar att demonstrera de smarta plåstren för det svenska skidlandslaget och förhoppningen är att plåstren ska hjälpa idrottsmännen att förbättra sina prestationer.
– Tanken är att sånt som man idag bara kan testa i fysiologiska laboratorier ska gå att mäta i normal träning utomhus. Redan idag försöker man mäta hur effektiv ens åkstil är men med mer data som kopplar rörelse, kroppsbelastning och ansträngning till hur snabbt man tar sig fram kan man lättare förbättra sin åkning, säger Klas, och tillägger att det även kan hjälpa atleter som tränar intensivt att optimera sin träning och minska risken för skador. En annan tänkt målgrupp är patienter med hjärtproblem, eller som återhämtar sig efter ett benbrott eller en operation.
Ser man till andra användningsområden hoppas Klas att de smarta plåstren i längden kan hjälpa äldre personer att känna sig mer trygga genom att plåstren varnar dem vid en långsam försämring av hälsan, exempelvis hjärtat, balansen eller olika muskler.
– Sen är det fullt möjligt att tekniken i framtiden kan erbjuda en mer inspirerande och tryggare vardag för aktiva människor i vardagen, vare sig de är väldigt vältränade, håller på att återhämta sig efter en sjukdom eller är äldre.
Plåstren innehåller mjuka och mycket töjbara sensorer tillverkade av en gallium-baserad vätskelegering. Sensorerna kapslas in i forskargruppens nya heterogena silikon som är 100 gånger mer följsamt än vanlig silikon och fäster väl mot hud.
Fakta
SINTEC (Soft Intelligence Epidermal Communiction Platform) är ett H2020-projekt som startar januari 2019. Projektet är på fyra år med en budget på drygt 40 miljoner kr.
Samarbetsparters: Akademiska parter, teknikvetenskaper vid Uppsala universitet, Svenskt Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, forskningsinstitutet ISMB från Italien, tillsammans med företagen Mycronic AB,ST Microelectronics och Warrant Hub från Italien, Evalan från Nederländerna och MySphera från Spanien.

Kontaktperson och koordinator för projektet: Klas Hjort, Professor i materialvetenskap och ansvarig för programmet i mikrosystemteknik, vid Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet. klas.hjort@angstrom.uu.se
Anna Ciabuschi Eriksson
Nyheter
-
Tävling: Designa och bygg din egen biosensor
2019-09-02
-
Upptech Science är teknats nya instagramkonto
2019-08-29
-
Vinnova beviljar ansökan för Kompetenscentrum 2020, AddLife – Additiv Tillverkning för Livsvetenskaperna
2019-06-19
-
Hugopriset student går till doktoranden Johannes Hjalmarsson
2019-06-18
-
Professor Enrico Baraldi får pris för artikel om antibiotikaresistens
2019-06-18
-
”Våra doktorander är väldigt anställningsbara”
2019-06-18
-
Institutionens medarbetare ta emot NOR-utmärkelsen för 30 år av nit och redlighet i rikets tjänst
2019-05-09
-
Forskaren Cajsa Bartusch har fått medel till forskningsprojekt om smarta elnät
2019-04-16
-
Maria Strömme och Håkan Engqvist erhåller SSF:s ”Nyttiggörandepris 2018”
2019-04-10
-
Teknikforskaren Zhen Zhang förklarar biosensorer i ny film
2019-04-04
-
Forskarna Hana Barankova och Ladislav Bardos har mottagit ett prestigefyllt pris
2019-03-01
-
Smarta plåster hjälper oss att hålla koll
2019-01-18
-
Åsa Kassman Rudolphi ny prefekt
2019-01-16
-
Fyra nya professorer på institutionen
2018-12-21
-
Magasin om teknik och naturvetenskaplig forskning och dess påverkan i Uppsalaregionen
2018-12-13
-
Ny typ av glaskeramer ger bättre munhälsa
2018-12-12
-
Storsatsning på AM: The Ångström Initiative on Additive Manufacturing
2018-10-30
-
Håkan Engqvist vinnare av Hjärnäpplet
2018-10-18
-
Resebidrag från Wallenbergstiftelsen
2018-10-11
-
Populär master i hållbar destinationsutveckling
2018-10-01
-
Maria Strömme får motta Björkénska priset
2018-09-28
-
Internationellt masterprogram inom additive manufacturing
2018-09-19
-
Peter Sturesson - Yrkesofficeren som doktorerade
2018-09-18
-
Delta i den internationella tävlingen SensUs!
2018-07-02
-
Årets Solenergipris för årets prestation 2017 tilldelas Joakim Widén för studier om solceller i våra elnät
2018-04-25
-
Nordens största konferens inom nanoteknik till Uppsala
2017-08-22
-
Utvecklar teknik för pappersbatterier
2017-08-10
-
Celina Notfors tilldelades innovationsstipendium
2017-05-16
-
Göran Gustafssons pris till Cecilia Persson
2017-05-15
-
Tre Teknatforskare får stipendium av kungen
2017-04-30
-
Chromogenics på Nasdaq
2017-03-28
-
Urbefolkningar ofta stolta över sin resiliens
2017-03-24
-
Mikael Jonsson är en av Årets Gustaf-Adolfsmedaljörer!
2017-03-14
-
Maria Strømme inspirerar på livsmedelsförpacksningskonferens
2017-02-23
-
Uppsalaforskare letar liv i universum
2017-02-23
-
Ny metod som stabiliserar elnät
2017-02-20
-
Oscarspriset till Jonathan Scragg
2017-02-10
-
Pedagogiskt pris till Steffi Knorn
2017-02-07
-
Ny metod för att stabilisera elnät som innehåller stor del förnybar el
2017-02-06
-
Diamantinstrument kan hitta rymdgrannar
2017-02-05
-
Antropolog tar Sibirien till Ångström
2017-01-31
-
Norden kan klara sig på enbart förnyelsebar energi
2017-01-20
-
Pressmeddelande: Förnybar el räcker till Norden
2017-01-09
-
Framtidens forskningledare: Zhen Zhang
2016-12-15
-
Pressmeddelande: Kollektiv dynamik av magnetiska nanostrukturer
2016-11-29
-
Vernon Cooray IEEE Fellow
2016-11-25
-
Inte lönsamt utveckla nya antibiotika
2016-11-17
-
Upsalite hämmar bakterier
2016-11-16
-
Jonathan Scragg har tilldelats Oscarspriset
2016-11-16
-
Uppsalateknik lyfter vattenkraft i Porjus
2016-11-10